Lead organisation
You must log in in order to see contact information. If you don't have an account, you can ask for one on this form.
Trial Description

Försöket visar ett potentiellt intresse för ett bättre integrerat krishanteringssystem (CM) på hög nivå inom EU, delvis i gränsöverskridande samband, när det gäller bättre situationsbedömning, koordination, samordning och tilldelning av & resurser samt internationellt samarbete.

Försöket är även en demonstration av den gemensamma lägesbildstrategins (COP) potential på EU-nivå. För att åstadkomma detta måste lösningar som tillåter sammanställning och användning av en gemensam lägesbild för flera organ testas i praktiken.

Försöket organiserades som en kombination av ett skrivbordsförsök och ett praktiskt försök:

  • Den första delen (onsdagen den 23 maj 2018) var ett skrivbordsförsök baserat på en i brandkårens skollokaler.
  • Den andra delen (torsdagen den 24 maj 2018) var ett parallellt utfört, logiskt kombinerat skrivbords- och fullt utvecklat praktiskt försök.

Varningssystem för allmänheten med återkoppling

Tidig varning är av avgörande betydelse när det gäller att minimera antalet döda och sårade och begränsa konsekvenserna av krisen (förhindra okontrollerbara följdhändelser). Förbättring av predikteringsförmågan (tidig varningsinformation måste vara mer begriplig för blåljusaktörer och/eller allmänheten) och förbättring av utsändning av katastroflarm, särskilt för att nå utsatta grupper, är två huvudaspekter i detta avseende. Användningen av sociala medier för att övervaka befolkningens reaktion på ett larm, och i viss utsträckning kontrollera mottagandet av informationen med hjälp av sentimentanalys eller verklighetsutvinning (”reality mining”, jmfr. ”data mining”), kan ge användbar information beträffande människors attityder.

Referenser i litteraturen: Det finns kapacitetsbrister som definierats i litteraturen för tidiga varningssystem och kapabiliteten att larma utsatta grupper, men ingenting har hittats om att få målgruppens mottagande av meddelande verifierat.

Olika kommunikationskanaler och medier måste användas för att nå ut till utsatta grupper i befolkningen och övervaka reaktioner.
Effektiva kommunikationspolicyer, planer och procedurer kommer att vara till stöd för deltagande organisationer, t.ex. genom att de kan definiera varje aktörs ansvar och befogenheter beträffande kommunikations- och informationshantering, klargöra vilka målgrupperna är, utveckla implementeringspaket (målgrupp, information, kanaler, verktyg, tidsram), utföra övervakning samt inhämta återkoppling från institutioner och allmänheten.

Modellering och visualisering av dynamiken i kemiska och radiologiska hot

För att förbättra krishanteringsinsatser när farligt material finns med i bilden finns det av snabb och tillförlitlig analys av det berörda territoriet i beredskapsfasen och insatsfasen (för de incidentspecifika kriterier som inte kan förutses i planeringsfasen). Detaljerade prognoser och modeller (kapabilitet för prediktiv modellering) måste utarbetas i realtid med incidentspecifika variabler. Räddningsledaren måste förstå både den nuvarande situationen och hur den kommer att utvecklas (krisdynamik).

Tid är en kritisk faktor.

Referenser i litteraturen: Den här kapacitetsbristen är mycket specifik och har därför inte definierats som sådan i litteraturen. Bredare kapacitetsbrister i relaterade frågor, t.ex. möjligheten att definiera dominoeffekter som kan påverka insatsåtgärderna, har definierats i flera studier.

Räddningsledare behöver statusinformation och prognoser i rätt tid som är detaljerade och tillförlitliga om spridningen av kemiska och radiologiska faror samt de möjliga konsekvenserna av dessa.
Det är nödvändigt att utveckla tillräcklig kapacitet för modellering och simulering av faror.
Under insatsåtgärder behövs matning av faktiska data i nära realtid för att möjliggöra riktiga bedömningar av hot och tillförlitliga prognoser.

Bedömning av tvärsektoriella sårbarheter

Det är nödvändigt att bedöma konsekvenserna av en för människor, egendom och miljön, både separat och med beaktande av dominoeffekter mellan dessa tre områden. Detta är till hjälp för att definiera potentiella handlingslinjer och bedöma sannolika utfall av dem genom att använda modellering samt genom att dra nytta av lärdomar och kunskap från tidigare kriser.
Beslutsstödssystemen förväntas ta hänsyn till krisdynamiken, ge en av de förväntade inverkningarna av möjliga (insatsmodellering) och möjliggöra uppgiftsprioritering.

Referenser i litteraturen: Den här kapacitetsbristen har inte definierats som sådan i litteraturen. Bredare kapacitetsbrister i relaterade frågor, t.ex. möjligheten att definiera dominoeffekter eller ledord för beslutsstöd, har definierats i flera studier.

Vid bedömning av sårbarheter behöver det fästas avseende vid sektorsövergripande beroenden och potentiella dominoeffekter.
Vid bedömning av behov krävs modellbaserad och databaserad förutsägelse av konsekvenser över olika områden
Information om tvärsektoriella sårbarheter samt deras faktiska och potentiella konsekvenser behövs för att utveckla och upprätthålla en gemensam lägesbild
Förståelsen av tvärsektoriella sårbarheter och deras konsekvenser möjliggör bättre definiering och prioritering samt tilldelning av arbetsuppgifter och allokering av begränsade resurser för respektive arbetsuppgift
Bedömningen av tvärsektoriella sårbarheter och konsekvenserna av dem är integrerade i beslutsstödssystemet (beslutsstödssystemen)

Resursplanering för storskaliga och långvariga kriser

Till skillnad från planeringen av resurser för dagliga incidenter är planeringen för storskaliga och långvariga kriser begränsad. Skifttid ärett verkligt hinder i sådana situationer. Samordning mellan flera organ från flera regioner krävs för att övervinna sådana begränsningar.

Referenser i litteraturen: Ingen information har hittats i litteraturen efter noggrann granskning beträffande planeringsdimensionen för den här kapacitetsbristen

Genom att upprätta en integrerad krishanteringsorganisation med ett centraliserat huvudkontor som stöder kriscentrum och lokala ledningsstrukturer lämnas det utrymme för bättre medvetenhet om och allokering av resurser i begränsad tillgång till prioriterade uppgifter och, om det anses nödvändigt, utbyggnad av lednings-, kontroll- och samordningsstrukturerna.
Doktrinen om krishantering och utbildning behöver omfatta i detalj definierade behov och principer för insatsåtgärder vid sällsynta, högintensiva och långvariga kriser.
Genom att utforska följderna av krishanteringsalternativ i framtidsscenarier, som definierats genom omfattande framsyn, underlättas medvetenhet om och förutseende av mycket krävande kriser. Detta kan t.ex. göras genom att genomföra övningar (skrivbordsövningar, akademiska övningar, osv.) och simuleringar i alternativa framtidsscenarier.
I planer för krishanteringsinsatser behöver det fästas avseende vid hela spektrumet av aktiviteter på varje nivå av ledning och förvaltning. Det är också nödvändigt att upprätta gränsöverskridande samordning.
Operativ planering och operativa planer behöver samordnas med militär och andra stödenheter (t.ex. privata och/eller internationella).

O1.1 Realistic real time calculation of chemical and radiological threat dynamics

Trial innovative solution(s) that provide realistic model of the chemical and/or radiological threats dynamics in a relatively short time, using calculation models based on limited and accessible data input. The solution(s) should be universal in a sense of practical usage in different situations (areas), with a practitioner-friendly interface.

O T1.2 Integration and comparison of model results and situational data

Trial inovative solution(s) that allow the integration of results obtained in the different systems.

The solution(s) should enable the comparison of different models in one environment in real time. The proposed solution(s) should provide a universal tool for superimposing different models in a transparent and understandable form for the Head of Rescue Operation. At the same time, aggregated data should be visualized in a form which allows for easy and quick interpretation.

Test bed evaluation

Evaluate the usability of the DRIVER+ Test-bed

Trialing methodology validation

The Trial 1 main objective is to test and validate present status of the DRIVER+ methodology in order to identify its shortcomings and strengths. Results of this validation process allow for improvement and to undertake corrective measures in creation of the DRIVER+ guidance methodology. This seeks to mature the guidance methodology with the aim to aid preparation, realization and evaluation phases of next Trials.
The general aim of the Trial is complementary with the general aim of the whole DRIVER+ project which is creation of organisational and methodological framework for testing and verifying new ideas/solutions dedicated to facilitation of crisis management processes.

 

The of the exercise includes a massive release of liquid toxic substances as a result of maintenance failure in a reservoir collecting chemical wastes. A valve failure causes that pumps pumping chemical waste liquid to the reservoir cannot be switched off. Due to this, there is a rapid inflow of a significant amount of a liquid, mud like toxic chemical to the retention reservoir. Dikes of the reservoir are weakened after prolonged rainfall during past few days and under the influence of pressure the reservoir, the dikes break.

Trial type
Trial
Crisis size
Crisis Cycle Phase
Trial Location
Trial illustrations
Försök 1 planeras äga rum på Brandkårens huvudskola (förkortning på polska - SGSP/förkortning på engelska- MSFS)
eu Portfolio of Solutions web site has been initially developed in the scope of DRIVER+ project. Today, the service is managed by AIT Austrian Institute of Technology GmbH., for the benefit of the European Crisis Management. PoS is endorsed and supported by the Disaster Competence Network Austria (DCNA) as well as by the STAMINA and TeamAware H2020 projects.